Read Time:2 Minute, 19 Second

…är det så det är? Det är kapitalistiskt att mäta? Jag läste en tänkvärd text och fastnade för ett citat:

”Människor går sönder, mark utarmas och vatten förorenas, men orden vi använder fortsätter att handla om ekonomiska system, siffror, tillväxt, ägande av land och råvaror. Som om allt det som är viktigt men som inte enkelt kan räknas, inte heller riktigt finns.”

I slutet av 90-talet vet jag att de som bestämmer lät mäta tidsåtgången för olika moment inom äldreboendet där jag jobbade då. Det skulle tas tid på hur lång tid det tar att mata en boende på ett demensboende, hur lång tid det tar att klä på, duscha etc. etc.

Dessa tidsstudier låg säkert till grund för att skapa de minutscheman som dagens hemtjänst tvingas arbeta i tänker jag…

Visst går människor sönder om man hanterar dem som avgasrör på en bilfabrik! Så klart de gör! Men DÄR kan man göra tidsstudier på hur lång tid det till exempel tar att montera ett sådant avgasrör. Däremot blir det väldigt osmakligt och oetiskt att mäta hur lång tid en matning, påklädning och så vidare tar, där ”objektet” i fråga är en levande människa! DÅ blir det något HELT annat anser jag!

Nu råkar jag även ha hört om ett annat begrepp, New Public Management, NPM.
Frågar man AI vad det är får man följande svar:

”New Public Management (NPM) är ett samlingsbegrepp för styrreformer som hämtar idéer och metoder från det privata näringslivet för att effektivisera den offentliga sektorn. Modellen växte fram under 1980- och 1990-talet som en reaktion på en upplevt ineffektiv och byråkratisk förvaltning.

Centrala principer inom NPM

Marknadsmekanismer: Införande av konkurrensutsättning, anbudsförfaranden och valfrihetssystem (t.ex. friskolor och vårdval).
Beställar-utförarmodell: Politikerna agerar beställare av en tjänst, medan fristående eller privata aktörer fungerar som utförare.
Prestationsmätning: Stort fokus på mätbara resultat, nyckeltal, kvantitativa mål och kontinuerlig utvärdering.
Kundfokus: Medborgare betraktas och behandlas i högre grad som kunder eller konsumenter av välfärdstjänster.
Decentralisering: Linjeorganisationer och chefer ges större budgetansvar och befogenheter att styra sin egen verksamhet som egna resultatenheter.”

Nej säger jag!
Räkna gärna minuter på insatserna som personalen gör på Volvo-bandet. Men för Guds och mänsklighetens skull, sluta använda samma tänk inom vård och omsorg!! Där handlar insatserna i stället om så mycket mer än bara ett avgasrör. Den som inte förstår det har missat något mycket väsentligt i sina relationer till nära och kära och sina medmänniskor!

Det första citatet som jag skrev här ovan hittade jag i en text som journalisten Magda Gad publicerat på sin hemsida, gadworld.se.
Rubriken fångade mitt intresse;