0
0
Det har skrivits om turerna kring nattpatrullen i Säffle i NWT och även i Kommunals egen tidning, Kommunalarbetaren. Jag har läst och känt igen från min kommun och hur vi har blivit behandlade på mitt jobb.
Jo, jag fattar, cheferna får order av sina chefer att spara och effektivisera. Så har det ju varit i alla tider. Men i dessa tider tror jag att det börjar bli än mer desperat än det varit tidigare. Världsekonomin pratas det ju om i alla medier, pandemin och världsläget med alla krig sätter sina spår….
Någonstans måste de dra in i verksamheten så att det inte kostar så mycket. De äldre blir fler och fler och därmed ökar utgifterna i stället för minskar, så är det ju.
Kanske är artiklarna i NWT låsta om du inte är prenumerant. Men här får du några länkar till artiklar om nattpatruller.
Artikel i KA: Hela nattpatrullen varnas – anklagas för att ha fuskat sig till raster
Artikel i NWT: Jeanette fick gå på dagen – efter 20 år som anställd
Sökning på ”nattpatrullen” på nwt.se
Nattpatrullen syns inte på dagen då alla andra jobbar. Ingen vet egentligen hur det går till när nattpatrullen gör sitt jobb på nätterna. Men det finns ju loggar i appar som man kan analysera på dagtid. Det känns i alla fall som om det är så de har tänkt i Säffle när man läser de artiklarna som finns. Sagt och gjort de analyserar ettor och nollor i loggarna. Men hur det EGENTLIGEN ser ut i verkligheten blir inte lika viktigt, sanningen går ju att utläsa i de digitala systemen.
Eller?
Ingen av de ansvariga i Säffle verkar ha varit intresserade av att åka med ut och se hur verkligheten ser ut på riktigt.
Så är det på mitt jobb också. En person från HR lär till och med ha sagt att det inte är någon idé att vederbörande åker med och ser själv eftersom vederbörande inte skulle ha något utbyte av det eftersom vederbörande inte förstår något ändå.
Själv har jag personligen bjudit in kommunens högste tjänsteman att åka med oss i Nattpatrullen vid valfritt tillfälle. Ett tillfälle som troligen aldrig kommer att komma men en inbjudan har han i alla fall fått. Vi var flera som satt där då så jag har vittnen på det.
På mitt jobb blev vi anklagade för att sova på arbetstid för några månader sedan. En chef tittade på mig, rakt i ögonen, och sa;
– Ni sover på jobbet.
Jag kände mig givetvis kränkt eftersom det kändes som om det var JAG som sovit på jobbet. Först sa jag inget. Det fanns fler kollegor på plats när chefen sa så där och tittade på just mig. Jag tänkte att det var en tillfällighet att blicken hamnade på mig. Men jag sa ifrån en gång också.
Allvarligt talat så är jag faktiskt dessutom HELT FEL person att spänna ögonen i och säga att ”ni sover på jobbet”. Jag har ALDRIG sovit på något av alla mina nattpass! Aldrig någonsin!! Varken nu, i nattpatrullen i Kil där jag började 2021, eller på min tidigare anställning på Landalahus från 1993 till 2003! ALDRIG!! INTE EN ENDASTE BLUND! EVER NEVER!!!
Jag svär på att detta är helt och hållet sant. Det kan jag satsa allt i mitt liv på! JAG HAR ALDRIG SOVIT PÅ NATTJOBBET!!
Så titta INTE på mig då säger jag bara!
Vad jag däremot vet är att när jag började 2021 fanns det ibland lugna perioder vissa nätter när vi varken hade besök att utföra eller larm att åka på. Många av mina kollegor passade på att ”vila benen” då. Men OM det kom ett larm, eller om ett besök började närma sig i tid så var det ingen som fortsatte vila benen och struntade i det. Nej, vi har allihop gjort vårt jobb.
När vi, som grupp, får stå till svars för anklagelserna om att sova på jobbet allihop, blir det ju inte rätt. För det är inte så verkligheten har sett ut. Jag känner mina kollegor vid det här laget, jag vet hur de jobbar och hur de värderar de vi besöker på nätterna. Jag vet ATT de jobbar och att de jobbar för dem vi besöker. De går inte till sitt arbete för att maska och sova! Vi har visserligen haft vikarier som trott att de var där för att sova på jobbet. Men de som hade den inställningen har fått sluta som vikarier.
– Du ser ju till att vi har något att göra precis hela natten, sa en av vikarierna som fick sluta till mig en natt.
Jag ville att vikarien skulle resa sig ur soffan och följa med och möta upp en äldre man som blev hemskickad från sjukhuset.
Samma vikarie sa på fullt allvar lite senare samma natt att en dam med mycket värk i knäna bara ”spelade teater” när hon larmade hela tiden för att hon inte kunde sova. Denna vikarie ska inte arbeta i nattpatrullen! Det är bara bra att personen i fråga inte gör det längre för sådan inställning hör inte hemma på min arbetsplats!
Alla vi i nattpatrullen jobbar just nu, under de förutsättningar vi har till förfogande, bokstavligen häcken av oss för att försöka hinna göra vårt jobb på de tio timmar vi har. Själv tar jag numera med mig brödbitar, bananer och något att dricka i bilen. Detta för att hinna ta några tuggor mellan besöken, ingen kan vara utan något att äta i tio timmar och fortsätta hålla den arbetstakt vi ofta får ha.
Jag får vara glad om det blir tillfälle att gå på toa emellanåt också. Ibland måste jag ta mig några minuter för att hinna med det. Den som vet hur det är att vara nödig förstår säkert att nöden inte har någon lag…
Personligen har jag redan från början sagt att jag valde att söka mig till den här arbetsplatsen för att göra mitt jobb i första hand. Jag har inte valt det här jobbet för att behaga cheferna. Nej, vårt arbete är först och främst att hjälpa dem vi besöker. Det är min personliga åsikt. De svaga, de som till exempel inte kan klara att gå upp på natten och gå på toaletten själva. De som till exempel behöver hjälp att byta inkontinensskydd (blöjor i vanligt tal), på nätterna för att slippa ligga blöta. Eller de som behöver en tablett mot värk eller de som är törstiga och inte kan hämta ett glas vatten själva. Det är därför jag är där, för att hjälpa dem med sådant. Detta är självklara saker för oss som är friska nog att klara oss själva, men det är inte lika självklart om du är gammal och svag eller kanske sjuk.
Jag undrar vem som i praktiken bär skulden när ”Greta” somnar i sin rullstol i väntan på att nattpatrullen ska komma?
Är det vi i nattpatrullen som gör fel när vi vänder ut och in på oss och ändå inte hinner i tid? Problemet är att tiden inte räcker till när det uppstår många larm på en gång eller när något besök drar ut på tiden. Det finns inga marginaler i planeringen längre för detta. Plus att vi är för få för att klara av planeringen som den är om vi ska hinna på toa och ta oss något att äta. Är det vi i nattpatrullen som är anledningen till att ”Greta” inte kommer i säng i tid?
Om ”Greta” har laglig rätt till hjälp i säng och hjälpen uteblir i två timmar, vems är felet då?
I Säffle kan man ju tro att det var nattpatrullens fel att det blev så när cheferna sparade in personal och bilar…
Vi hade en person från HR med på en arbetsplatsträff nyligen, ett APT. HR står för human resources eller mänskliga resurser om man översätter till svenska. Jag hade semester när detta möte var. Men enligt kollegorna sa den här personen att det inte finns någon rättvisa på vår arbetsplats samt att det inte är något konstigt om vi jobbar så hårt att vi kräks. Nu är det hörsägen för mig, jag var ju inte där själv. Men jag blir ju inte förvånad! Bara det gör ju att jag drar öronen åt mig! Vad ÄR detta för tjänstemän som styr över oss som utgör själva verksamheten? Det kan man fråga sig!
Nej, tillbaka till nu och verkligheten. I natt hann vi nästan med allt vi skulle i tid. Med hjälp av samarbete. De som hade uteturen hjälpte oss två som hade inneturen och då gick det att bli klara före sju för en gångs skull. Men toabesök och att få sitta en stund och vila fick vi ta oss tid till under natten som gick. Självklart gjorde vi det när det var möjligt, utan att det drabbade någon av de vi ska besöka på natten.
Kommande natt ska jag och kollegan som jobbade i tätorten natten som var ut och åka på landsbygden. Det brukar innebära många, många timmars åkande i bilen. Det är långa avstånd och många milj på grusvägar med skiftande kvalitet. Det blir inte så många besök som det blir i tätorten men får vi larm drar det ju ut extra på tiden. Vi har ibland noterat att vi har rest runt i kommunen i cirka 25 mil på dessa tio timmar. Det skulle alltså bli en resa nästan hela vägen till Göteborg från Kil.
Nedan har jag lagt in ett Youtubeklipp som Kommunalarbetaren har lagt upp. Lite töntigt kanske, men faktiskt känner jag ju igen det som texten i låten i Youtubeklippet beskriver ändå. (Även om jag INTE tycker om svordomar!)
