0
0
Jag känner en och annan som alltid fokuserar på det som hänt. Det mesta historiskt, personliga minnen och sådant som skapar nostalgi, ja allt som hänt och som lämnat spår.
Sedan finns det de som alltid lyfter nuet. Carpe Diem du vet. Fånga dagen. Var lite mindufullnessig! Igår, bah! I morgon, ja ja… men IDAG!!!
Själv tycker jag nog att det som hänt har lärt oss något om hur vi ska göra idag för att skapa en framtid. Jo. Men så måste det väl vara?
Att leva i det förgångna är inget för mig. Att bara leva här och nu är heller inte min grej. Jag tror faktiskt att i morgon är mer min grej i så fall.
Jag har lärt mycket av det som hänt. Men jag vill tänka framåt. Inte bakåt. Visst kan jag leva här och nu då och då. När fåglarna kvittrar, när himlen är härligt blå eller när stjärnorna gnistrar på himlen. Eller, ja va de nu kan va för här- och-nu-upplevelser som dyker upp som man kan avnjuta.
