…nu kommer jag inte riktigt ihåg någon av dem.
En sak som jag reagerade mot nu var att någon kommenterat i Firmafestens foton på Facebook och använt uttrycket ”den övre kretsen”. Det fick mig att fundera…
Men det är klart att det också är ett sätt att se.
Det krävs trots allt en hel del tur och en hel massa egen initiativförmåga för att lyckas bli företagare. Bli är dessutom en sak medan det är en helt annan sak att lyckas som företagare.
Driver man ett företag. till exempel är en av några få matbutiker på en ort, så har man vissa förutsättningar medan en frilansjournalist jag har helt andra.
En tillverkare av skogsmaskiner har heller inte samma förutsättningar som en frisérsalong och så vidare…
Men vi är företagare allihop. Med ansvar för att våra företag ska gå så bra som möjligt. Det ansvaret har vi för vår egen skull men även för bygdens eftersom vi är viktiga för orten, kommunen och landet.
Gemensamt
Några saker har vi allihop i ”den övre kretsen” gemensamt. Vi driver företag och det i sin tur innebär att vi måste vara kreativa. Vi måste se till att sälja oss själva och vi måste hålla sig till regler och skatter i Sverige.
En annan sak som är viktig i ett samhälle som Forshaga är att samverka, samarbeta. Avund och missunnsamhet är destruktiva krafter som bara drar ner och förstör.
Som företagare är man beroende av ett positivt ”klimat” där man verkar och då blir detta extra viktigt.
”Den övre kretsen” har därför ansvar på att lägga ner kraft på att försöka få bort negativa krafter som avund och missunnsamhet. Eller åtminstone skapa motkrafter så att det blir drägligt att fortsätta driva företaget här i Forshaga.
Om företagarna är ”den övre kretsen” blir anställda de som inte är med där. Men de har å andra sidan bara skyldighet att göra sitt jobb på arbetstid. När de kommer hem är de lediga. Något en företagare aldrig är. Som egen är man i tjänst sju dagar i veckan 24 timmar om dygnet. Det kostar på att ligga med i ”den övre kretsen”.
Det är mycket företagare har att kämpa emot. Alltför många tillverkare flyttar från Sverige, alltför många företag i Värmland ser Karlstad som länets huvudstad. Alltför många i norra delen av Forshaga kommun ser tätorten i söder som ”huvudstad” här i vår lilla del av världen.
Men det stora hänger ihop med det lilla och det lilla med det stora. För mig hänger allt ihop.
Vad jag gör här i Forshaga kommun är lika viktigt som det som görs på alla andra nivåer. Allt vi människor gör spelar roll. Även det arbete som anställda gör, det boende i en kommun gör, det som sägs i samtalet på ICA, ja alltihop spelar roll i det stora hela.
”Den övre kretsen” är i det sammanhanget jätteviktig.
Sitta på rumpan och hålla till godo
Jag fick en uppfostran som gick ut på att göra mig till en självständig individ, en som ser om sitt hus och försöker lösa sina problem allteftersom de uppstår. I min värld är det ingen annans ansvar hur mitt liv blir. Men jag är naturligtvis begränsad av mina egna förutsättningar att påverka min situation.
Nu har jag levt mer än halva mitt liv (kanske) och fram till nu så har jag lärt mig att livet kan kännas motigt och svårt, men det finns alltid en väg ut. Det finns alltid bättre tider när man känner det som om man har sjunkit.
Jag har också lärt mig att det finns många som inte fått min uppfostran, som inte uppfostrats till att ta tag i sina egna problem och försöka hitta lösningar. Många verkar sittta på rumpan och försöker sedan hålla till godo med vad som ges.
Det finns många som har det svårt idag, men då menar jag de som har dåliga eller inga förutsättningar att göra något åt sin livssituation. De som är på samhällets botten eller på samhällets utsida. Utsparkade ur systemen och lämnade åt sitt öde. DEM är det synd om.
Men det ÄR faktiskt inte synd om den som arbetat hela sitt liv, som har en pension att se fram emot och som har mat i magen, kläder på kroppen och tak över huvudet. Har man möjligheter att betala sina räkningar och kanske unna sig något extra då och då så lever man ett gott liv.
Trots det är det många i den senare kategorin som klagar, gnäller och förväntat sig att ”någonannan” borde sett till att det blivit annorlunda… De är bittra och arga över att denne ”någonannan” inte gjort mer för dem och gett dem mer!
Solidaritet och jämlikhet mycket viktiga ord
Solidaritet innebär för mig att man kan känna med andra. Då menar jag inte enbart med svältande barn i Afrika eller de som har det svårt här hemma. Nej, jag tycker att det är lika viktigt att behandla alla solidariskt. Den som anser sig höra till ”den övre kretsen” och förväntar sig att jag ska buga och niga blir besviken.
I min värld är det ingen som är värd mer än någon annan och jag ska inte behöva buga för någon överhet eftersom den inte existerar i min värld. Vi är alla människor. Hur mycket vi har på banken eller vilken position vi lyckats skaffa oss i livet är inget som egentligen gör oss till något mer än människor.
Jämlikhet följer i det här som en naturlig del. Är vi alla solidariska människor blir vi automatiskt jämlika. Vissa av oss har hittat något vi är bra, har satsat på det och lyckats i livet. Andra av oss har inte haft samma tur och skicklighet. Men vi är alla bra på något och var och en av oss är unik. Men ingen av oss är värd mer än någon annan. Det är så JAG ser det.
Ibland har jag tänkt att jag skulle få svårt att umgås med kungen eftersom jag skulle ha svårt att inte kalla honom du. Men det är så jag är bara.
Män är människor på samma sätt som kvinnor är det. Jämlikhet brukar ofta komma upp när det gäller män och kvinnor och i min värld är det MYCKET svårt att förstå att det ena könet ska tillhöra ”den övre kretsen” och det andra de där under. Så är det naturligtvis inte heller!
Män och kvinnor
Det här länet, Värmland, är mansdominerat. Det finns vetenskapliga studier som visar att det är på det sättet. För mig är det här något som är fullständigt främmande. Det finns många sätt att arbeta för jämlikhet och jämställdhet. Men att höja kvinnor över män är inte rätt. Nej, vi måste alla inse att vi är människor och inget annat.
Jag är aktiv i Älvorna för att jag tycker att det är viktigt att kvinnor får möjlighet att ge varandra styrka och energi. Jag har sett och vet att det finns ett behov för kvinnor att nätverka utan män. Många kvinnor är uppfostrade, insocialiserade, i att män ska få ta plats, höras mer och vara de som bestämmer. Många kvinnor är på ett sätt som inte automatiskt gör att andra lyssnar på dem och respekterar dem.
Enligt tradition ska vi vara väna, vackrra, omhändertagande, tvätta, laga mat, sy och sticka och torka barnens näsor. Men i ett samhälle som ser ut som vårt gör nu fungerar inte detta. Kvinnor förväntas ta samma plats i arbetslivet som männen. Det förväntas av oss att vi ska dra ihop till vår egen pension, ta vårt ansvar i samhällsapparaten och vara kuggar i maskineeriet.
Det finns dagis, äldreomsorg och numera även RUT-avdrag OCH många män födda efter 1960 ser det som en självklarhet att dammsuga, städa, vara hemma med småbarnen.
TROTS detta finns det många av de där karlakarlarna kvar i de värmländska skogarna. De som anser att fruntimmer är på rymmen om de kommer mer än två meter från spisen. De som inte för sitt liv kan acceptera en kvinna som spelar fotboll, en kvinna som spelar hockey, en kvinna som är med i jaktlaget, en kvinna som kör skogsmaskin och så vidare…
Birgitta Dahl sa en bra sak en gång som jag kanske minns ordagrant eller inte men ungefär så här sa hon:
”Världen styrs av män som inte kan ta hand om sig själva, de kan varken tvätta sina egna kläder eller laga sin egen mat.”
Nä nu ska jag ta och betala mina räkningar i stället för att blogga….