Häromdagen skrev jag en statusrad på Facebook om det faktum att vi såg varsin film ur varsin genre, jag och Tommy. Han somnade nästan till min relationsfilm och jag somnade nästan till hans krigsdrama…
En vän till mig skrev en kommentar till min statusrad som i princip gick ut på att en förklaring till att HAN tycker om att se krigsfilm från andra världskriget är att det är så härligt att se ”självutnämnda herrar över världen” få på käften.
Idag kom just den tanken tillbaka till mig när jag hörde om Assange som sökt asyl på Ecuadors ambassad i London. Hur då undrar du kanske…?
Jo, visserligen kan han visa sig vara skyldig till våldtäkt om han döms i en svensk domstol och då kan fängelse i vårt land vara avskräckande. Men jag tror att han är mer rädd för att de svenska eller de engelska myndigheterna ska lämna honom till USA. Det är nog DÄR skon klämmer mest tror jag utan att vara insatt i turerna kring Assange till 100%.
Världsrelationerna
USA är självutnämnda världsherrar idag. På andra världskrigets tid var det Hitler och de andra fascisterna. Nu är det i stället amerikaner som ser sig själva som världens herrar.
Personligen tycker jag att Hitler är ett överstökat och avslutat kapitel. Visst kan vi lära av historien men det är nuet vi behöver ta hand om och är de amerikanska värderingarna så bra egentligen…?
Vilka värden styr politiken i det landet? Humanitet, sunt förnuft och demokrati för alla oavsett ursprung, hudfärg och religiös tro…? Nä skulle just inte tro det… Ska jag vara kritisk skulle jag nästan vilja påstå att det är Mammon, Islamofobi och det militärindustriella komplexet i samspel med oljeindustrin som styr i det landet.
De styrande i USA är inte demokratiskt valda om jag förstått saken rätt. Regering och på president väljs egentligen av en minoritet. Vad jag vet så är det långt ifrån en alla, inte ens hälften tror jag, som röstar av USAs medborgare. Det finns en hel del mer eller mindre trovärdiga konspirationsteorier som vill göra gällande att makten i USA vill ha det så också. För om alla skulle rösta skulle det se helt annorlunda ut ideologiskt bland de som styr ”overthere”.
Ja ja…
USA är i alla fall dagens självutnämnda världsherrar och vem ska ge dem på käften tro…? Muslimer…? Hm… ja i alla fall försöker de få oss att tro att det är så det är. Förr var det kommunisterna som var fienden, nu är det människor med muslimsk tro. Det stämmer ju kanske när det gäller vissa fanatiker, men det är inte hela sanningen.
Nä, jag tror att det i stället blir det ekonomiska systemet som kommer att sätta stopp och slå USA på käften. Den orättvisa fördelningen av resurser i världen tillsammans med de miljöproblem som tillväxtsystemet har skapat kommer att sätta på P för USA och ge dem på käften.
Det är i alla fall vad jag tror… Vi behöver en annan världsordning, en annan världsreligion än den som råder nu med tillbedjan till tillväxten! Annars får vi klona planeten så att resurserna räcker till en evigt uppåtgående tillväxtkurva! Så där, nu har jag sagt mitt! 🙂
Svenska samhället
…om vi säger att makrokosmos är relationer mellan nationer så är mikrokosmos relationer mellan individer. Samhället!
Mikrorelationer, relationer mellan individer, styrs naturligtvis av makrorelationerna i samhället, i landet, i världen. Som jag skrev här ovan är USA herrar i världen, i alla fall i västvärlden. Tillväxten med Mammon och krigsindustrin i spetsen roffar åt sig och går över lik för att hålla slantarna rullande. Det lär påverka oss på individnivå också.
Jag tycker i alla fall att det finns många symptom på att det finns ett samband mellan samhällsklimatet och klimatet människor emellan och det globala systemet. Det skulle inte förvåna mig om det går att hitta vetenskapliga samband också. Symptom på detta skulle kunna vara våld, alla typer av egocentrerat beteende, främlingsfientlighet och tendenser att till varje pris värna om SITT i stället för omtanke om sin nästa i första rummet.
Ja, allt det ser jag, helt ovetenskapligt, som symptom på att vi idag lever i en värld som styrs av en ”roffaåtsigochtänkapåsigsjälvförstmentalitet”.
Det är den mentaliteten som jag tror är skyldig till att välfärdssystemet i vårt land omvandlats från att ha varit till för att ta hand om utsatta människor i samhället till hur det är idag. Idag verkar mottot i stället vara; ”Sköt dig själv och skit i andra!”
Det är ju bara att titta på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket och jämföra. Hur jobbade de för 20 år sedan och hur fungerar det idag..?
Framsidan på medaljen är att människor med vassa armbågar får bra förutsättningar att lyckas. Men baksidan är ett hårdare samhälle med mindre utrymme för medmänsklighet. Fast å andra sidan… socialdemokratin förr hade kanske i grunden hjärta och själ. Men den tog udden av armbågarna på de som ville ha friheten att använda dem.
Medan moderatdemokratin sätter individen i centrum och då blir det ju lättare att vara egoist än medmänsklig kanske… eller?
Fast högermänniskor ska ju ha moral och etik sägs det…? Hm… hur då? Var då? Moral och etik hör ihop med rätt och fel och det i sin tur var sådant som kyrkan höll reda på åt folk förr.
Utan kyrka och med fokus på individen blir det kanske så att moral och etik blir mossigt. De två begreppen och dess innebörd får ge vika för egoismen…? Nu spånar jag fritt här, men visst måste det finnas ett samband? Individfokus utan etik och moral leder väl till egoism…? Eller?
Individer
Många som är yngre än mig, särskilt de som är födda på 80-talet kanske, är mer benägna till att i första hand se om sitt eget hus. Men jag uppfattar även att många äldre män har samma tendens.
– JAG först! MITT först! Andra får väl sköta sig själva..?
Särskilt hos män av den gamla stammen, de som inte själva vet hur de håller sig hela och rena. Dessa har en tendens att utnämna sig själva till förmer. Det är kvinnor och pöbel som tvättar och lagar mat.
De finns egentligen överallt, de där som ser sig själva som förmer än andra! Jag tror kanske att vi var och en av oss kan rangordna oss själva i förhållande till andra. Eller vad säger du…? Visst finns det mindre vetande som inte är lika klipska som du?
Du vet, de där som inte hissen har gått ända upp på… För det har den ju gjort på dig, eller hur…? *blink* *blink*
Ja, personligen tycker jag nog att det knappt finns något som är mer kränkande än när en annan människa ser ner på mig. Något jag kan uppleva i egenskap av kvinna, som överviktig, som Göteborgare i Värmland, som landsbygdsbo i Stockholm…
Ja det finns många olika tillfällen när jag kan uppleva detta. Jag är ju rätt kort också då förståss… fast det var inte så jag menade nu! 🙂
Men det som är värst är nog ändå när någon annan talar om för mig hur jag känner, tycker, tänker och hur jag är som person. Att få konstruktiv kritik är en sak, men jag menar de där som har bildat sig en uppfattning som grundar sig på slutsatser som i sin tur bygger på DERAS erfarenheter, inte på MINA. De som sedan mot bakgrund av SITT anser att de kan uttala sig som eviga sanningsägare där det JAG har på hjärtat inte har någon som helst betydelse. Det är ju DE som vet, jag ska bara lyssna och lära… Nä fy 17 för sådana människor säger jag!!
Vi är ofta komplexa och vi är föränderliga som individer. Vi är inte mekaniska och vi saknar många gånger matematisk logik i våra reaktioner och reaktionsmönster, vi mognar, vi ändrar oss, vi inser ett och annat på livets väg.
Men det finns de som för alltid behåller sin sanning om vilka deras medmänniskor är som personer. DET är nog värst! Eller när de utan att ens behöva lära känna mig kan veta exakt hur ”sådana som jag” fungerar! Huga! Finns det något värre??? Nä usch!
Så det där med självutnämnda herrefolk, de finns både globalt, regionalt och lokalt och även i bekantskapskretsen, på jobbet och i alla andra sammanhang där människor möts och finns! Det var nog dit jag ville komma med den här funderingen… eller något…